26 april 2009

SÖNDAG




Sabinas begravning

Så kom då fredagen den 24 april, en dag vi alla kommer att minnas med både sorg och glädje. Hon fanns runt om oss hela dagen med solens värmande strålar.
Vi hoppar innerligt att dagen blev precis så fin och ljus som hon hade önskat. Hon hade ju själv planerat allt och det gjorde att det kändes extra fint.

Dagen började med att familjen fick ta ett sista farväl av henne i Stillhetens kapell. Det var oerhört känslosamt men hon såg så fridfull ut där hon låg i sina vita träningskläder.
Straxt innan kl 10 så fick alla övriga gå in i kyrkan och sist gick familjen in och satte sig. Som Sabina sen hade planerat så bars hon in av 6 st bärare.

Pastor Pär höll ett jätte vackert och personligt tal vilket fick alla att både gråta och le. Solosångerna som hon hade valt passade verkligen in på henne.

Den svåraste delen av begravningen för oss alla var när det var dags att ta farväl och lägga sina handblommor på kistan.

Efter hela cermonin så samlades vi utanför och såg när bärarna tog med sig Sabina för sista gången. Därefter så bjöd vi till minnesstund för de allra närmsta vännerna.

Bilderna ni ser med gravstenen på är vår farmor och farfars grav där Sabina har valt att ligga.

Å Sabinas vägnar vill vi tacka alla er som så generöst bidragit till barnens konto. Dessa pengar kommer att bringa stor glädje åt prinsessorna - det ska vi se till.

Trots att det har varit ett mycket tungt år för oss i Sabinas närhet så vill vi också passa på att tacka för allt ert stöd och era fina kommentarer. Vi i familjen mår under omständigheterna bra och det gör även Sabinas prinsessor. Det finns många i deras närhet som gör allt för att de ska må så bra som möjligt.

Med värme och kärlek från Sabinas familj.

16 april 2009

Till minne av vår älskade vän Sabina



Vi vill med detta bildspel hedra o minnas vår underbara och älskade vän Sabina.

Vi saknar henne med stor sorg men minns henne samtidigt med så mycket kärlek och glädje!

Livet kan inte vänta, det visste Sabina för länge sedan! Jag har känt henne i 25 år i år och hon har aldrig låtit livet vänta. Med sin impulsiva, positiva och sprudlande inställning till livet har hon tagit vara på- och gjort det bästa av varje dag, inte bara sedan sjukdomen kom... Att hon sedan med sådan kraft och kämparanda fortsatte med det trots sin svåra sjukdom är bara helt otroligt och vi är nog många som frågar oss hur vi själva hade agerat?

En sak är säker och det är att Sabina fått många att "vakna upp" och ta vara på vad livet har att erbjuda och vara glad för det man har. Tack för det Sabina!

En underbar mamma, fantastisk flickvän, stor- och lillasyster, dotter och älskad vän har lämnat oss. Nu är det upp till oss att föra Sabinas kamp vidare och det gör vi vid att minnas hennes underbara sätt och ta vara på varje dag - för det vet jag att Sabina skulle vilja och det gör hon säkert själv någonstans där hon är just nu!


Med kärlek från dina vänner

Jenny, Linda, Lina, Lotta, Marie genom Katja

11 april 2009

PÅSKAFTON

Idag finns Sabinas annons i DN enligt hennes önskan.

För alla er bloggare som bor ute i landet och inte har tillgång till DN så lägger jag ut en länk till familjesidan där samma annons finns utlagd.

http://www.familjesidan.se/KartaResultat.asp?AdPersonId=127199&

Idag när solen strålar från en klarblå himmel så vet jag att hon tittar ner på oss och vill inget hellre än att vi har en riktigt fin påsk dag tillsammans.

Med kärlek från Sabinas familj

10 april 2009

Långfredag

Jag vill lägga ut ett fint brev till Sabina, tack Kimmen!!

Hej
Hoppas allt är bra där du är nu.
Hoppas även att solen skiner och vattnet är kristallklart och ljummet.
Lagom perfekt södernklimat när det är som bäst.

Här nere rullar livet på, fast det är klart,
det skall ju erkännas att det känns himla tomt ibland,
och för det mesta även mer tomt än vanligt,
speciellt på kvällarna när tankarna börjar komma,
eller för den delen varje gång man kollar din blogg
och vet att du inte kommer skriva där mer.
Vill dock ge min uppfattning om dig som person,
innan tårarna kommer på allvar.

Även om jag bara "kände" dig genom den tidigare
nämnda "kampbloggen".
samt var med i din grupp på facebook,
så kändes det verkligen som att du var mer
än bara en i mängden bloggar som finns därute.
Man gladdes med dig när det gick bra
och stöttade när det gick sämre.


Du blev nästan som "den där vännen man aldrig hann träffa",
sliten klyscha kanske,
men jag tycker den passar så himla bra in på just dig.
Du hade/har den personligheten som gör
att vi är många som vill identifiera sig med dig,
du är helt enkelt en fighter ända ut i fingerspetsarna.

Menmen, hursomhelst, det är svårt att veta,
men jag kan ju alltid hoppas att du är fri,
fri från allt vad smärtor och tumörer heter.
Hoppas också att du kan hoppa runt och köra på som du själv vill igen,
utan att känna att något hindrar dig.

Detta brev blev långt, men vill trots det avsluta det på ett värdigt sätt,
på nåt bättre sätt än att bara skriva "Hej då".
Här kommer ett försök.

Vi kommer att ses igen, det är inte en fråga om "om" utan
om "när".
Jag vet att jag inte kände dig, men jag vill ändå att du ska veta,
att du gjorde ett himla stort intryck på mig.
Du fick mig att se de där små detaljerna, det jag inte sett förut.
Du öppnade mina ögon och fick mig att upptäcka
de där små ljuspunkterna i vardagen, som jag annars skulle missat.
Du lärde mig även att även den svaga har något att slåss för,
och att även den starkaste har en svag punkt någonstans.
Inga ord kan säga hur tacksam jag är, för att jag fick följa din kamp,
och komma underfund med hur värdefullt livet är.

Tack Sabina, tack så väldigt, väldigt mycket för allt du gett mig.
synd bara att jag aldrig hann säga det medan du fanns här.
Men det är antagligen sant som det sägs,
"Den som gudarna älskar, dör ung".

Rock on, warrior Sabina.
Vi ses på Andra Sidan.
När, det bestämmer ödet.

Många kramar från Ålandskimmen.

6 april 2009

Måndag

Tack så jätte mycket för erat otroliga stöd och fina hälsningar till vår ängel.

Det har som ni förstår varit en svår och sorglig tid för oss och väldigt tomt..
Det är svårt att förstå vad som har hänt och Sabina finns med oss i tankarna varje minut.

Jag ser henne i sina två toffsar iklädd träningskläder och skaffar sig nya vänner i himlen.
Solen skiner och jag är helt säker på att det är Sabina som lyser på oss.

I veckan får vi reda på när begravning kommer att äga rum. Sabina har varit otroligt stark och planerat sin egen begravning vilket gjorde det lätt för oss i familjen att göra det precis som hon vill ha det. Annons kommer att finnas i DN. Sabina önskar inga blommor då utan ett bidrag till sina små prinsessor.

Kontot är det samma som tidigare och går till Julia och Melinda, det finns en länk på sidan till facebook insamlingen.

Barnen mår trots allt som har hänt bra. Julia behöver sina rutiner i vardagen och mår bäst när allt är som vanligt, skola osv. Men hon saknar sin mamma!
Melinda har nu påsklov och är hos sin vän i Karlstad. Hon är i en känslig ålder och har tittat på foto på Sabina och sagt; va fin hon är, jag saknar henne.

SABINA VI ALLA SAKNAR DIG ENORMT MYCKET.

VI ÄLSKAR DIG NU OCH FÖR ALLTID!